Världens största skidfest

Världens största skidfest

För nästan 500 år sedan påbörjades det som skulle bli ett av världens största event för skidåkning, nämligen Vasaloppet. Då var det Gustav Vasa, senare Sveriges konung som skidade mellan Sälen och Mora och lade grunden för det som hundratusentals skidåkare sedan dess fått uppleva. Vasaloppet hade premiär 1922 och är idag ett välkänt begrepp i svensk kultur och historia.

Direktsändes för 50 år sedan

Varje år är det många som bänkar sig framför tevekamerorna och följer helikopterbilderna på den den långa svansen av åkare som beger sig iväg efter att startskottet gått. 1966 gick den första direktsändningen i svartvitt och det blev början till teve-historia. Vasaloppet är mycket populärt och när man öppnar för anmälningar brukar loppet fulltecknas på ett par minuter. Maxantalet för deltagare är 15 800 skidåkare men Vasaloppet erbjuder även en rad olika ”syskon-lopp” under samma vecka som kallas ”Vasaloppsveckan” så det finns möjlighet för alla som vill, att på det ena eller andra sättet få delta i skidfesten. Det är långt ifrån alla som deltar för att få en så bra tid som möjligt även om själva eliten är av yttersta världsklass. En del klär ut sig och många använder olika dräkter i färgglada färger eller smink för att sticka ut ur mängden.

Deltagare från hela världen

Vasaloppet är öppet för både herrar och damer, samt deltagare från hela världen. Uppemot 50 olika nationaliteter brukar delta och nära 2000 damer, som även har en ”tävling i tävlingen” om första platsen. Från Norge kommer de flest icke-svenska deltagarna och Norge är även en av guldfavoriterna varje år, även om deltagarna tävlar för sina klubblag och inte landslag. Medelåldern är omkring 42 år i Vasaloppet.

Lönar sig att valla rätt

Skejtåkning är förbjuden i Vasaloppet så det gäller att ha starka (och uthålliga) armmuskler. Fästvallan har enormt stor betydelse i loppet och varje år diskuteras det hej vilt vilken grad av valla som är den bästa. Det finn även en teoretisk fördel för dem som väljer att åka helt utan fästvalla då loppet till stora delar är helt platt, men det är ingen enkel bedrift att staka sig igenom det 90 km långa skidloppet. 2013 blev Jörgen Aukland den första Vasaloppssegraren som lyckades med detta, då han åkte hela vägen från start i mål, helt utan valla under skidorna. Det finns många vallabodar längs spåret och de allra flesta av motionärerna tvingas ställa sig i kö vid dessa små hus, för att bättra på vallan. Att vänta en halvtimma på sin tur vid dessa hjälpstationer, kan ändå innebära en betydligt bättre sluttid än att åka loppet med felaktigt vallade skidor.

40 000 liter blåbärssoppa

Det går åt en hel del mat och dryck längs det 90 km långa spåret. Vasaloppsdrycken nummer ett är blåbärssoppa, som går åt i smått otroliga 40 000 liter. Även den så kallade ”Vasaloppsbullen” finns i 100 000 exemplar. Om det inte räcker finns 2500 liter kaffe eller 37 000 liter sportdryck att tillgå. En deltagare vid festligheterna vid Vasaloppet behöver gå hem varken hungrig eller fattig på upplevelser.