Backhoppning

Backhoppare kallas också för de flygande skidåkarna och de är mycket vanliga i Norden. När man utövar backhoppning tar man sats på en konstruerad backe på speciella skidor. I slutet av denna backe gör man sedan ett mycket långt och svävande hopp. Det ser ofta lätt och enkelt ut men om man inte kan den rätta tekniken kan man slå sig rejält. Barn och unga brukar ibland bygga stora gupp hemma för att öva lite innan de ger sig på riktig backhoppning. I riktig backhoppning kan skidåkaren närmast ligga ner på mage, helt parallellt med sina skidor. Åkaren reser sig sedan långsamt mer och mer ju närmare backen denne kommer.

Backhoppningen som gren hör till den nordiska vintersporten, och åkaren börjar alltid stillastående. Backen går sedan brant neråt, och sedan sluttar den uppåt något, för att sedan tvärt lodrät gå ner och bilda det som kallas uthopp. Ifrån detta tar sedan utövaren sats och sedan försöker denne sväva i luften så långt som möjligt. Detta ska också göras stilfullt, från satstagning till dess att åkaren landat, glidit ner och gjort sin segergest. Domarna ger nämligen stilpoäng på hela åket.